Vykort av Klockarborg (tidigare Fridhem) i Lilla Garn, Brottby byggt 1868.

Här bodde på mindre än 20 kvm Hjalmar Söderberg (1847-1901) och hans hustru Christina f. Andersson (1857-1895) med barnen Olivia (1876), Harald (1878), Linnéa (1880), Regina (1882), Genoveva (1884), Nestor (1886), Eugenia (1888), Ragnar (1891) och David (1894).
Den siste som bodde i Klockarborg var Nestor som dog 1979. Genoveva målade tavlan som alltjämt hänger i stugan.
Stöd Föreningen Klockarborgs vänner som äger och vårdar denna klenod. Pg 911185-7.

Efter att ha provat distribution av post med flygplan under några år på 1910-talet, startade US Post Office reguljär flygpost den 15 maj 1918. Till att börja med gick distributionen mellan Washington DC, Philadelphia och New York City. Priset för ett brev sattes till 24c dvs mycket högre än den vanliga avgiften om 3c.
Samtidigt gav man ut ett nytt frimärke i rött och blått med ett motiv av flygplanet Curtiss Jenny JN-4HM.
Frimärksarken passerade tryckpressen två gånger, först trycktes den röda ramen och därefter det blå flygplanet.  Uppenbarligen vände man ett ark fel så att flygplanet tryckets felvänt i förhållande till ramen. Troligen trycktes bra ett ark med 100 märken felvänt.
Ett begränsat antal av de feltryckta märkena har varit föremål för handel främst i USA. Priserna har varit skyhöga. Bland annat såldes ett 4-block år 2005 för hela 2 970 000 dollar.

Det kan också nämnas att Finland fick ett första pris bara för 3 år sedan.
Titta gärna på FEPAs hemsida  ( https://fepanews.com/) och njut av alla fina frimärken, som har belönats.

Avsändaren var tydligen mycket angelägen om att brevet snabbt skulle nå adressaten och kapten Brandt torde ha begått ett brott mot gällande postala bestämmelser. I detta fall förlorade dock postverket inte på affären eftersom portot var betalt och frimärket bevisligen inte använts på någon annan försändelse.

Lennart Lundh

Vår förening har nyligen genom inköp och välvillig donation av medlemmen Dieter Pascher – stort tack! – fått ett intressant tillskott till vår egen hembygds-samling, nämligen ovanstående vykort med urspårat Djursholmståg på Roslags-banan. Bakgrunden till urspårningen finns refererad i boken Roslagsbanan 100 år, SL 1985:

”Den 17 april 1906, strax efter det att nya ”mötesspåret” Experimentalfältet – Ålkistan blivit klart, inträffade ett större ras vid Frescati. Minuterna innan hade ett ensamt lok passerat platsen utan att personalen märkt något. Då ett Djursholmståg närmade sig, fick föraren se hur banken sjönk framför honom, och tåget, som bestod av motorvagn 7 och en släpvagn, gled mjukt ner i gropen och spårade ur i lutande ställning. Ingen människa skadades, men panik uppstod helt naturligt bland de resande.

Detta var naturligtvis mums för tidningarna, som överbjöd varann i älskvärd-heter:
”.…Ett under all kritik stående trafikbolag…” ”….En fruktansvärd bana…” ”Rimbobanans minst sagt hänsynslösa sätt att behandla allmänheten…” ” Var ska herrn stiga av? Det beror alldeles på, var vi spåra ur!” Som lök på laxen hävdade Väg och Vatten att bolaget inte följt dess utfärdade föreskrifter om särskild bevakning av den nyanlagda banken, vilket var lögn – men det brydde sig förstås inte pressen om.

Persontrafiken var avbruten ända till den 7 juli. Under tiden meddelade Sveriges Kommunikationer lakoniskt att ”Rimbotågen avgå t.v. 10 minuter tidigare från Stockholm Ö. Tågombyte vid Frescatibanken”, där de resande fick promenera förbi platsen för raset på en provisorisk plattform. Godstrafiken kunde klaras genom att vagnarna en och en sköts för hand förbi det farliga stället. Bolaget satte dessutom in ångbåtar mellan Djursholm och Stockholm”.

Arne Forssén

Vykort kunde skickas till Sverige, Norge, Danmark och Finland. Av olika skäl genomfördes inte planer på att skicka från Israel med flera länder samt till Tyskland och Storbritannien.
När Helge Israelsen, Danmark, blev ordförande i IPC 1998 pressade turistländerna vid Medelhavet på så att försäljningen av TuristPorto upphörde under hösten 1998. Dessutom hade Danmark kvar sitt postmonopol och då passade inte TuristPorto in i regelverket.

Därmed avslutades ett annorlunda framgångsrikt projekt.

Referenser:
Intervju 2004 med ansvariga för TuristPorto inom Nordic Mail AB.
Intervju 2003 med ansvariga för TuristPorto inom Scandinavian Leisure Group.
Statistik, brev mm från Nordic Mail AB.
Alex Gundel, 2000 Remail and Globalization of Mail Market, Chapter 6.

I år firar som bekant den första svenska normalspåriga järnvägen sitt 150 – års jubileum. Eftersom jag är född och uppväxt i Noratrakten tilldrar sig detta jubileum mitt särskilda intresse. Den allra första järnvägslinjen gick nämligen mellan stationerna i Nora, Järle och Ervalla. Denna järnväg inlemmades efterhand, som framgår av figur 1 nedan, i ett snabbt växande järnvägsnät. 

Sveriges äldsta bevarade järnvägsstation – JÄRLE (se figur 2) – stod klar två år innan järnvägen Nora – Järle – Ervalla invigdes den 5 mars 1856 som landets första normalspåriga järnväg för persontrafik. Vid hundraårsjubileet deltog ett jubileumståg, med Prins Bertil som en av passagerarna. Jubileumståget besökte bl.a. Järle. I samband med att järnvägen i år fyller 150 år har kungen aviserat att han tänker närvara vid jubileet den 5 juni.
Under Bergslagens storhetstid byggdes järnvägsnätet ut i snabb takt. Nora Bergslags Järnväg (NBJ) kom att få en enorm betydelse, särskilt för de många malmtransporterna. Malmen fraktades bl.a. till Otterbäcken, där NBJ till och med hade ett rederikontor och egna fartyg, som i sin tur fraktade malmen över Vänern och vidare till England och Tyskland.

Att notera beträffande Järle är de stadsprivilegier Drottning Kristina år 1642 utfärdade och som aldrig återkallats. Anledningen var Nora-bornas hårdnackade motstånd mot att flytta till Järle. Järleborna kan således än idag säga att de bor i Järle stad. Ervalla järnvägsstation (figur 3) var en viktig knutpunkt för tågbyte och första anhalt för resan ut i stora världen.

I Nora lever minnet och intresset för järnvägen och dess historia. Den pampiga järnvägsstationen (figur 4) tjänar numera bl.a. som en av ändpunkterna i  järnvägslinjen mellan Nora och Järle som sommartid trafikeras med rälsbuss eller ånglok. Nora har också ett järnvägsmuseum, där man bl.a. kan beskåda en postkupé inrymd i en väl bevarad personvagn, byggd 1903 i Kristianstad.

Min barndoms post- och järnvägsstation var STRIBERG (figur 5), som byggdes 1907. Två gånger dagligen anlände postförande tåg. Posthanteringen sköttes av stinsen (stationsinspektoren). Kanske är det rent av han som är med på kortet nedan och som stämplade frimärket (figur 6) på själva nyårsafton.

Sista persontåget på Nora Bergslags Järnväg gick 1966 och sista godståget 1978. Länsstyrelsen i Örebro har nyligen tagit beslut om en ”byggnadsminnes-förklaring” av denna del av den svenska järnvägshistorien.