Tidig svensk järnvägshistoria av Marianne Holm

I år firar som bekant den första svenska normalspåriga järnvägen sitt 150 – års jubileum. Eftersom jag är född och uppväxt i Noratrakten tilldrar sig detta jubileum mitt särskilda intresse. Den allra första järnvägslinjen gick nämligen mellan stationerna i Nora, Järle och Ervalla. Denna järnväg inlemmades efterhand, som framgår av figur 1 nedan, i ett snabbt växande järnvägsnät. 

Sveriges äldsta bevarade järnvägsstation – JÄRLE (se figur 2) – stod klar två år innan järnvägen Nora – Järle – Ervalla invigdes den 5 mars 1856 som landets första normalspåriga järnväg för persontrafik. Vid hundraårsjubileet deltog ett jubileumståg, med Prins Bertil som en av passagerarna. Jubileumståget besökte bl.a. Järle. I samband med att järnvägen i år fyller 150 år har kungen aviserat att han tänker närvara vid jubileet den 5 juni.
Under Bergslagens storhetstid byggdes järnvägsnätet ut i snabb takt. Nora Bergslags Järnväg (NBJ) kom att få en enorm betydelse, särskilt för de många malmtransporterna. Malmen fraktades bl.a. till Otterbäcken, där NBJ till och med hade ett rederikontor och egna fartyg, som i sin tur fraktade malmen över Vänern och vidare till England och Tyskland.

Att notera beträffande Järle är de stadsprivilegier Drottning Kristina år 1642 utfärdade och som aldrig återkallats. Anledningen var Nora-bornas hårdnackade motstånd mot att flytta till Järle. Järleborna kan således än idag säga att de bor i Järle stad. Ervalla järnvägsstation (figur 3) var en viktig knutpunkt för tågbyte och första anhalt för resan ut i stora världen.

I Nora lever minnet och intresset för järnvägen och dess historia. Den pampiga järnvägsstationen (figur 4) tjänar numera bl.a. som en av ändpunkterna i  järnvägslinjen mellan Nora och Järle som sommartid trafikeras med rälsbuss eller ånglok. Nora har också ett järnvägsmuseum, där man bl.a. kan beskåda en postkupé inrymd i en väl bevarad personvagn, byggd 1903 i Kristianstad.

Min barndoms post- och järnvägsstation var STRIBERG (figur 5), som byggdes 1907. Två gånger dagligen anlände postförande tåg. Posthanteringen sköttes av stinsen (stationsinspektoren). Kanske är det rent av han som är med på kortet nedan och som stämplade frimärket (figur 6) på själva nyårsafton.

Sista persontåget på Nora Bergslags Järnväg gick 1966 och sista godståget 1978. Länsstyrelsen i Örebro har nyligen tagit beslut om en ”byggnadsminnes-förklaring” av denna del av den svenska järnvägshistorien.